VisaOrd


Visdom på arbetsmarknaden

Syftet med att driva ett företag är inte att tjäna pengar, menar Steen Hildebrandt. Den 56-årige professorn från handelshögskolan i Århus förutser en humanistisk våg inom förvärvslivet. I framtiden ska arbetet inte blott öka välståndet men också visdomen, menar han. I artikeln Visdommens växt införd i Jyllands-Posten 00.03.19, uttalar Steen Hildebrandt sig om nya värderingar på arbetsmarknaden och en ny humanistisk kultur inom näringslivet.
Ett företag är en gemenskap
I mer än trettio år har Steen Hildebrandt följt de olika trenderna inom managementteorin. Han är inte förtjust över de tendenser som råder för tillfället. Den kortsiktiga vinsten håller på att ta överhand och det fokuseras extremt på hur räkenskaperna utfaller, menar pro¬fessorn från Århus. ./.Ett företag måste givetvis tjäna pengar för att överleva. Men det betyder inte att avsikten med att driva en verksamhet endast är att tjäna pengar. Pengarna kan högst bli ett medel för att skapa långsiktiga och mänskliga värden./., säger Steen Hildebrandt till tidningen. Problemet är, tillfogar han, ./.att om man uteslutande tänker ekonomiskt och rationellt, reduceras den enskilda människan till en kostnad och företaget till en tillfällig hop människor. Det är enligt mitt sätt att se det en fattig människosyn. Ett företag kan också vara en grupp människor, som går samman för att lösa en meningsfull uppgift, som värdesätts av andra och som de själv uppskattar. Det är en mer humanistisk eller spirituell uppfattning, som inte är så synlig för tillfället men den ligger under ytan,./. säger Steen Hildebrandt till tidningen. Han erkänner dock, att när han ser sig omkring i affärsvärlden, så är det mest iögonfallande draget den okontrollerade vildhet som breder ut sig på världens aktiemarknader. ./.Börserna får mer och mer karaktär av kasinon som styrs
av en blandning av girighet och hysterisk spelmentalitet. Det spelas utifrån motiv som inte har med företagens värden att göra och det enskilda företaget blir en enarmad bandit, där man kan vinna en jättevinst eller låta en förmögenhet gå överstyr./..

Människan är oersättlig

Steen Hildebrandt säger till Jyllands-Posten, att den enskilde personens kunskap redan idag är den viktigaste faktorn i moderna företag. När medarbetarna går hem existerar företaget i praktiken inte längre, och om de beslutar sig för att förbli borta, kan ledningen inte som i det gamla industrisamhällets dagar, gå direkt ut på gatan och finna nya medarbetare att ersätta dem med. Det sätter fokus på den enskilda människan som en oersättlig, värdig och meningsfylld individ, som ska ha sitt eget nätverk i företaget: ./.I takt med att den traditionella industrin försvinner, märker jag en växande förståelse för att förmågan
att utveckla denna samhörighetskänsla kan bli avgörande för vilka företag som överlever och gör succé i framtiden. Vi ser redan nu de första tecknen på en humanistisk våg inom näringslivet. Flera företag ser över de värderingar som avspeglar samvaron mellan ledning och medarbetare samt in¬ser att det ska finnas plats för värdighet och respekt för individen./., säger Steen Hildebrandt till tidningen.

Den stora utmaningen

Han erkänner att det kan låta paradoxalt att en humanistisk våg skulle välla in över företagen samtidigt som de är under ett kolossalt tryck för att effektivisera och tillfredsställa aktieägarnas intressen. Men det behöver inte vara en motsättning. Det blir just den stora utmaningen för framtidens visionära ledare, att de samtidigt ska göra företagen meningsfulla, etiskt ansvariga och ekonomiskt välfungerande. ./.När jag talar med företagsledare så märker jag å ena sidan en otrolig realism, de vet mycket väl att de i produktivitetens och den internationella konkurrensens heliga
namn är tvungna att rationalisera och skära intill benet. Men å andra sidan är det också en tendens till att den kortsiktiga ekonomiska tankegången blir mindre primitiv. När man kommer in under ytan, så visar det sig inte så sällan att där finns fler nyanser och större insikt hos ledare både i den privata och offentliga sektorn. De är som så många andra upptagna av en rad frågor om människors utveckling, livets uppkomst, förståelse av planeten, förhållandet till Gud och den eventuella meningen med livet. Jag möter i det stilla en andlig människosyn hos många ledare och medarbetare i företagen, som utmynnar i en rad överväganden: Hur är förhållandet till mina kollegor? Betyder de något för mig? Trivs jag med den produkt vi levererar till samhället? Hur förvaltar jag mitt eget ansvar? Frågor som kan rubba de grundläggande värderingarna i företaget,./. säger Steen Hildebrandt till tidningen.
Han är säker på att det ökade intresset för andliga värderingar indirekt kommer att påverka företagen. Flera arbetsplatser kommer framöver att lägga vikt på värdighet, respekt och utrymme för den enskilde, förutser han optimistiskt. ./.Om det uteslutande är kortsiktiga ekonomiska hänsyn som bestämmer vår framtid, så kommer fler och fler människor bli missmodiga, liksom de unga och-vilda inom IT-företagen som arbetar som besatta i tio år och slutar med att bli inlagda på en sluten avdelning. Det som vi bör sträva efter är en stark ekonomi i förening med humanistiska och andliga värden, så att vi inte bara ökar välståndet utan också visdomen,./. säger Steen Hildebrandt till Jyllands-Posten.

Fullkomlig ekonomisk balans

De förändringar som vi för ögonblicket ser på arbetsmarknaden innebär en spännande utveckling, och det är också en uppmuntrande läsning att Steen Hildebrandt ser positivt på framtiden. Martinus ser också in i framtiden och skriver i Den Eviga Världsbilden 2, symbol 26, om ett kommande fullkomligt världsrike. Här skriver han bl. a. att utvecklingen av en human arbetsmarknad och ett fullkomligt ekonomiskt system inte sker genom politiska system som skapats av människor, utan uteslutande via utveckling och erfarenheter. Denna utveckling kommer att ske gradvis tack vare människans andliga tillväxt.
Martinus menar att det framtida världssamfundet är en alltomfattande gemenskap som kommer att vila i en fullkomlig ekonomisk och politisk balans. Här finns det ingen som kan leva
på andras bekostnad, bl. a. eftersom pengar och affärsprincipen sedan länge är avskaffad. Vid den tiden kommer vi att inse att det enda verkliga värdet är den mänskliga skaparförmågan, och denna förmåga är samtidigt det enda värdet när människan ska upprätthålla sitt liv. Överordnat sett gäller principen hellre giva än taga och människan kommer då att vara mer eller mindre utvecklade konstnärer, författare, diktare och vetenskapsmän.

Kreativitet

Steen Hildebrandt påpekar att det inte är ekonomiska, utan andliga värden, som kommer att bli utgångspunkten för vårt engagemang på arbetsmarknaden. I samband med denna synpunkt skriver Martinus, att människan i framtiden kommer att utbildas i det arbets- och skaparområde där hon har sina förmågor och talanger, eftersom det är endast där hennes livs och skaparlust finns. Och där väsendet har sin livslust,./.där blir de lagstadgade arbetstimmar som hon skall prestera för sin existens, en livsglädje och inte en livsnedbrytande leda. Där hon tidigare mer eller mindre kände arbetet som slaveri, känner hon det nu som en stor inspiration och livslust till glädje för sig själv och sin omgivning./.. Martinus understryker i Livets Bog 3 st. 1045-47, att det är viktigt att ge människan utvecklingsmöjligheter. Han menar att vårt behov för att uttrycka oss och vara skapande väsen har blivit ett naturnödvändigt led i självbevarelsedriften, och begränsas detta begär, förminskas vår livslust. Det blir således en allt större livsbetingelse för oss att kunna meddela oss med andra människor och ge uttryck för vårt innersta väsen. Och det är den utvecklingen som ska kulminera i fullkomlig manifestation, konst och nästakärlek, skriver Martinus.